Author: tove

Tillbaka på jobbet igen. Mina semesterdagar var tyvärr slut för i år, har en del att fixa med här också så bara att bita ihop. Julen firades hos Niklas föräldrar och eftersom N har hela fem syskonbarn så var det livat värre. Väldigt roligt att se hur spännande det var för barnen när tomten kom. Den äldsta är sju år och börjar väl ha genomskåda tricket, men eftersom tomten var okänd för dem så var det lite lurigt. Annars har vi ätit massor av god mat, spelat spel och lekt med ungarna.

Kan inte hjälpa det, men jag får lite domedagskänsla när det är så här kallt. Uppe i Norrland var det inget konstigt, men efter många år i södra Sverige och barvinter som normalläge så är man inte riktigt van. Inte rustad heller. Inget fungerar bra. I norra Sverige saltar man inte vägarna, för det är ingen mening när det är kallt. Det är inte speciellt halt heller på vägarna när det är kallt. Här blir vägarna fullständigt såphala när saltet gör att det smälter lite och sen blir ishinnor på vägen.

Vi planerar flytten för fullt, så att jul och nyår stundar har vi inte funderat så mycket på. Skall fira hos Niklas föräldrar, så det blir nog juligt så det räcker ändå. Grunnar istället på lösningar eftersom det inte blir smidigaste vädret för detta precis. Det går inte direkt att köra upp en lastbil på gräsmattan framför dörren. Måste nog bredda min skottade gång lite…

Men eftersom vi också pratar en del om vad vi skall göra på det nya så börjar lite valpkullsplaner gro. Vi kommer att bygga hundgårdar och hundrum inanför dem i en isolerad del av verkstaden. Det skall då bli utrymme för ett valprum också. Det är inte lätt att planera något eftersom jag inte vet när Stuff kommer att löpa. Det blir ju inte heller parning på nästa löp, om hon inte skulle bestämma sig för att dra över något väldigt pga valpningen. Ja, ja har ju en hane klar i frysen i alla fall 😉

I söndags såg vi en örn på nära håll. Jädrar vad de är stora! Den kom nära för att kolla läget, antagligen undersökte den möjligheten att hundarna var något ätbart. Nästan så man blev nervös. Vi har sett ett halvt ihjälsvultet råddjurskid också, så tidigt på vintern, lär inte bli många kvar till våren. Men kanske mat till örnen?

Börjar tyvärr redan tröttna på kylan och snön. Mest är det väl för att jag åker mellan så mycket och det är besvärligt med både djur och hus när det är kallt.

Zee-zee har börjat löpa, äntligen. Kanske blir det lite mindre spöken och mer ordning i skallen efter detta? Tjejerna har i alla fall på grund av detta haft sina första små bryderier om vem som är vem i flocken, en lyft läpp, lite morrande. Men inte mer än så.

Peako är sedan ett par veckor hos sin husse. Enligt rapport går det bra och han trivs. Och då är jag glad, även om mattehjärtat saknar honom en del ibland.

Måste också länka till denna blogg: http://lizashundar.bloggplatsen.se/2010/12/03/4071409-det-ar-sa-att-man-blir-morkradd/

Massor med snö har det kommit här senaste veckan. Lite tidigt kan man tycka, det blir en lång vinter… Men men, från den positiva sidan så blir det ljusare, finare, torrare och renare på det här viset.

I Lördags var jag och hundarna “jakthundar”. Ja Ejla är ju jakthund, men vi andra har varit lite wannabees. Vi fick en rutt vi skulle gå för att driva fram vilt till husse. Roligt nog lyckades vi och en liten kid hamnade i kulfång. Stackarn hade inget underhudsfett alls, så det var lika bra att den fick bli mat innan den svalt ihjäl. Vintern lär bli lång för rådjuren också i år. Roligt för mig var också att Ejla jagade när jag gick med henne. Husse befarade att min lydnad på henne skulle göra att hon inte vågade dra iväg eller att hon bara skulle leka med mina hundar. Men hon letade så fint och drev lite också. Sen kom hon tillbaka till mig när jag gick ut till vägen och var inga problem att koppla. Duktig hund!

Idag blev det lite lydnadsträning på parkeringsplatsen utanför jobbet på lunchen. Duktig Stuff tycker lydnad är en rolig lek. Vi körde mest inkallning med ställande.