I tisdags blev det äntligen lite vallningsträning igen. Både Stuff och Zee fick två rundor.
Stuff kändes lite ringrostig och inte riktigt på hugget, lite mer frågande. Har ju stenkört med lydnadsövningar det senaste, så det är kanske inte så konstigt. Hon fick prova att dela i alla fall, det tyckte hon inte om ;). Va? Skall det vara får på flera ställen, jag vill nog hellre ha dem i en flock faktiskt. Det var nyttigt, så det gör vi nog fler gånger.
Med Zee-zee kändes det som att jag hade en riktig ett riktigt genombrott. En del saker i vardagen har fallit på plats för mig och jag var spänd på om det skulle ha någon effekt i hagen. Det hade det, verkligen. Det är svårt att beskriva vad som som egentligen är skillnaden, men en är i alla fall att man bara vill fortsätta att köra för att “flowet” finns där.
E visade hur långt Zee-zee systrar Zara och Zola kommit i träningen. Zara överaskade tom E med att tända på ännu en cylinder :D. Vilka häftiga små tikar de är dessa tre. Skall bli väldigt roligt att följa deras utveckling. Ever On har också en nyfödd kull nu med i stort sett samma linjer, hanen är samma och tiken är nära släkt med Z-kullens tik.
Efter vallningspasset tog vi med ett gäng nu ganska skitiga hundar till veterinärstationen för röntgen. Ganska skitiga förvandlades till JÄTTESKITIGA när vi kom in på den rena fina veterinärstationen. Tom väggarna fick lera på sig av vårt besök…lite skämdes vi, med alltid lika trevliga Osmund och Johanna försäkrade att det inte var någon fara. Höfterna såg fina ut på alla tre, så nu väntar vi på SKKs bedömning.
