Peak'nStuff Australian Shepherds

Upp tidigt och fixa lite hemma, sen iväg till E för lite Söndagsumgänge. Vilken tur att det finns intelligent liv på planeten (läs kvinnligt sällskap) ;).

Vi bakade muffins med pojkarna, drack glögg, tittade på renoveringsprojekt och skrev papper på Zee-zee. Sen var det ut i träningshagen.

Zee-ze fick sig ett litet uppvaknande i 25:an. Man kan inte bestämma själv hur man skall valla. E visade och jag försökte få kläm på det hela. Hann i alla fall känna känslan av hur det känns när det är rätt.

Stuff tänkte jag försöka driva stora flocken med. Det gick inte alls bra till att börja med, hon ville trilla iväg alldeles för fort och lyssnade rätt dåligt på alla sakta, stopp och ligg. Tänkte om. Stod själv still och lät henne gå tills hon satt igång dem. Sen fick hon gå i båge, både runt och inte stanna i balans samt runt en liten bit bara till räckligt för att stoppa. Sen drivning, alltså framåt mot flocken. Efter en stund gick det att låta henne driva dem längre och längre. Även om tackorna inte var helt på det klara vart de skulle och det var nog inte Stuff heller så var de lugna. Stuff hade en fin attityd mot dem och tappade inte huvet. Bra träning 🙂

Zee-zee har varit på förröntgen (uppfödaren skall para en släkting och ville ha lite koll), det såg mycket fint ut på alla tre syskonen. 🙂

Annars så närmar sig flytten allt för fort. Snart måste jag börja packa på allvar. Har gått igenom och rensat ut en del hittills, blir lite lättare då. Men jag ser inte riktigt fram emot att flytta djur och så mitt i vintern, allt blir så mycket krångligare när det är kallt. Idag kom det snö på morgonen och det är väl bara att hoppas på att de stora mängderna väntar tills några veckor in på det nya året.

Igår var jag och hjälpte till på IK2 tävling i Älmtåsa. Jag fick sitta och skriva för domaren, vilket var mycket lärorikt.

När vi kom hem var det fortfarande lite dagsljus så jag passade på att köra ett pass med Stuff. Det är verkligen utmanande att köra hemma eftresom fåren vet precis hur de skall göra. Men eftersom vi tränar på att lyda i alla lägen så gjorde det inte så mycket. Jag körde lite olika varianter av att springa i båge och inte stanna i draget. Varvat med lite belöning att bara driva dem, hon gick jättemjukt och fint. Fösning var däremot ingen ide, märkte jag ganska snabbt. De flesta gick fint undan, men en tacka var brunstig och hon och baggen blev efter och stod kvar hela tiden. Stuff kämpade visserligen på och försökte få med dem, men när djuren vägrar gå tar det fram det allra sämsta hos henne och det behöver vi inte.

Nu är det klart. Igår skrev vi på kontrakt på ett gemensamt boende. Det blev lite snabbare och lite större än vad vi trott, men känns det rätt och priset går att försvara så… Huset är ett gammalt 1850-tals, småländskt bonnahus. Det är renoverat och väl bevarat med alla eldstäder och så kvar. Marken är på drygt 70 ha med ca 4-5 ha öppet kring huset och resten skogsmark.

Om jag inte svarar i telefon några år framöver så beror det på att jag planterar ny skog 😉

De senaste veckorna har mest innehållit mängder av “romantiska” diskussioner kring sambolagen, lagfarter, räntor, separationer och testamenten… Tror vi har hyffsad koll på det mesta nu så vi kan planera för att bo ihop istället för hur det blir om allt går åt h-vete.

Vallning igår. Zee fick känna på hur det blev när hon hade fåren i hörnet och fortsatte att trycka på. Inte helt bekvämt, men hon är inte riktigt mogen för att fatta att stå still heller. Hon skrämmer dock inte djuren så mycket så hon blir inte attackerad.

Sen fick jag se på lite när Eva körde henne. Väldigt lärorikt att se sin hund på lite avstånd. Hon svarar jättefint på träningen.

Sen blev det Uffes tur. Jag fortsatte ur balans och provocerade mer denna gång. Hon gick jättefint och köpte tom att gå in trångt mellan djuren och staketet, ur balans. Och hon saktade ned där, helt självmant för att slippa skrämma djuren  😀