Nu har sista helgen för jakt med hund som driver rådjur passerat. Ingen jaktlycka denna helg heller, kan det vara hundförarens fel? Ja ja, lär mig väl kanske så småningom. Grisar verkar i alla fall vara ena jävliga djur att få tag på. Vi jagade på ett ställe lördag, ett annat söndag och när vi var påväg hem på söndagen såg vi att grisarna varit på det stället vi var i lördags under natten… *suck*.
Har funderat lite över sista träningstillfället med Zee-zee och vilka tips jag fick där. Vi pratade om att Zee-zee chansar på tex höger och vänster istället för att lyssna ordentligt. Samt att hon skulle behövt bli friare på cirkeln. Inser att Stuff gör ju likadant, så när jag kom hem så körde vi ett pass på fåren. Lugnt och bestämt “-nej, stanna”, när hon chansar eller bara springer, upprepa “stanna” tills hon verkligen lyder, tre sekunder och sedan ett nytt (samma) lugnt flankkommando. Fick mycket bättre koncentration efter ett par varv tycker jag. Annars brukar hon fara runt hit och dit när hon börjat fel och sen ta flankommandot som ett -jepp jag springer som ett jehu snabbaste vägen till andra sidan, blir lätt tajt då :S.
Skall försöka träna lite korta pass framöver, går bra även med högdräktiga tackor och små lamm eftersom fåren bara står kvar i mitten vid sin bal och tittar. Behöver bara släppa upp Stuff ett par steg då och då för att driva, räcker att hon vänder dem som belöning.
Man är väl dumt envis kanske, men jag hoppas på att Stuff skall kunna känna sig tryggare om hon blir friare på cirkeln. Blir hon tryggare med att hon klarar att hålla fåren så blir det lättare att få henne att lyda. Insikter är jobbiga, men jag har insett att hon kör över mig i vallningen och kör sitt eget race för det mesta…precis som Zee-zee gör… Som pepp till mig själv så skall jag väl vara glad att jag inte har hundar som mesar ur och lägger av i vallningen utan tar för sig och vill 🙂
